Finns det svenska lånord i polskan?
Polskan har många lånord som kommer från latin, franska, italienska, tyska, ryska, ungerska, tjeckiska, turkiska och engelska.

Från svenskan har polskan lånat in szkiery (skär), ombudsman, runa, skansen (som betyder friluftsmuseum) samt elektroluks (som betyder dammsugare).


Finns det polska lånord i svenskan?
Förutom dansen masurka (av polskans “mazurek”), verkar svenskan bara ha lånat några “historiska facktermer” direkt från polskan. Som till exempel: starost (av polskans “starosta”) som betyder byäldste eller byfogde, eller kontusch (av polskans “kontusz”) – den traditionella polska långrocken med vida ärmar. Dessa ord används dock i begränsade sammanhang och är inte direkt kända av allmänheten.
Däremot finns det i svenskan en del slaviska ord vars ursprung kan härledas till polska, tjeckiska, ukrainska eller ryska, till exempel: fågelarterna siska och steglits (jmf. polskans “czyżyk” och “szczygieł”). Det är alltså svårt att säga exakt från vilket språk som orden har lånats in i svenskan men polskan är en möjlig långivare eller låneförmedlare.
